Jag är kvar på mitt gamla jobb, fast jag tillhör nu en egen grupp som bildats runt en vårdtagare, så mitt "nya" jobb är egentligen ett nytt sätt att arbeta på, nämligen som personlig assistent....

Och dagen har varit otroligt jobbig...Jag åker på en känslomässig berg&dalbana hela tiden...Det är tungt på alla sätt & vis, jag gör just nu en helomställning vad det gäller sättet man är van att jobba på...

Man är van att springa runt hela stan, snabbare & snabbare, träffa fler & fler vårdtagare/dag, med tusen olika ansvarsområden och extra-kom-ihåg-grejer i huvudet hela tiden..När jag kom hem vissa dar så kunde jag inte tala om för nån vad jag hade gjort den dan och vilka jag hade varit hos..

Nu består mitt arbete av att finnas till för en människa hela arbetspasset, vare sig jag behövs just då eller inte...Jag måste släppa mitt sätt att se på arbete, då jag inte längre MÅSTE göra allt själv för att vara säker på att det blivit gjort...Det ordnar sig, det löser sig...Vi fixar det imorrn..

Den största barriären är personen jag jobbar åt...Jag vet inte om jag klarar att lägga känslorna åt sidan....Jag grät på jobbet idag...Det är bara för tragiskt...Jag vet inte jag...

Jag behöver handledning, jag behöver kunskap, jag behöver fakta..

'Jag är ett kontrollfreak och just nu har jag 0 koll....

Hjälp mig...Jag drunknar....