Sov du inatt?

Jag somnade i min säng, med lyset tänt och radion på lägsta nivå, jag ville kunna höra om du kom tillbaka......

Jag vet att de lovat mig att ringa om du släpps, men jag litar inte på dom, inte på nån....

Jag vaknade 02.47 med ett ryck & en känsla av att måsta fly.....

Du knackade på mitt fönster...

Jag blev iskall inombords och svetten lackade, jag blev ett offer igen...

Jag gled ur sängen, ner på golvet, tyst, tyst, så du inte skulle höra mig.....försvinn!!

Jag kröp till köket, satt på golvet, stilla, stilla, så du inte skulle höra mig....

Jag rökte tre cigg, andades tyst.....hjärtat bankade i min kropp....vart ska jag ta vägen? vem ska jag ringa? Fan, var är min telefon? panik!

Den låg på golvet i sovrummet, jag vet att jag hade den i handen när jag somnade....kan det ha varit ljudet som väckte mig? Min egen telefon som föll till golvet? Jag kan inte vara säker på det, kan inte somna om, kan inte ligga i min säng, vår säng....

Jag ringer polisen....Den vänliga mannen försäkrar mig om att du är kvar hos dom, att dom ska ringa om du släpps.....jag gråter hysteriskt....jag har panik....

vi pratar ett tag, han frågar om jag vill att en patrullbil ska svänga förbi....

Jag lugnar mig och vi avslutar det absurda samtalet....

Han är i säkert förvar, jag vet det nu, jag kan gå och lägga mig igen...

Efter tre cigg till, en timme senare gör jag det, jag hämtar mitt täcke och två kuddar och sover intill elementet i köket.....

Det finns inga fönster där.....

2007-03-06

2008-07-19

Jag såg dig igår, med din nya flicka....Ni bråkade, eller snarare du gapade åt henne om nånting, och hon stod still och lyssnade...Jag kände igen hennes hållning, hennes bedjande ögon...."snälla, inte här! Vi går hem istället, måste du ha sånt humör..?"  Jag mådde dåligt när jag tittade på er, för jag insåg att det hade fortfarande kunnat varit jag...Jag är fortfarande svag för din goda sida, din nyktra sida, din charm, men Gud vad jag hatar resten! Jag gick hem tidigare igår, inte för din skull, för nån annans....Men helt plötsligt insåg jag igår att jag inte är redo att träffa nån ny, jag måste läka klart först....Jag hade precis somnat när du ringde, du var full och ensam, du sa att du saknade mig...Jag sörjer dig...

Jag sörjer det jag hade målat upp om oss, min fantasi, min kärlek till nån...

Men jag saknar inte dig....Jag behöver bara öppna min dagbok så nyktrar jag till..

Därav dagens inlägg, inte så kul, men behövligt ibland...

J