Om man är helt ego & bestämmer sig för att flytta till en annan stad med sina 2 barn som man faktiskt har gemensam vårdnad med den andra föräldern med, så verkar det gå bra..??

Har läst på diverse familjerätts-sidor och faktan säger att man inte kan göra så utan bådas medgivande, medans föräldraforum av olika slag säger en helt annan sak...Många är de pappor som blivit av med sina barn på det viset..Mamman har helt sonika bara flyttat, skolat in barnen på nya dagis/skolor och rotat dom med nya vänner och en ny stad, och innan pappan har hunnit motstrida sig detta via tingsrätt osv så ansers det ofta ha gått så pass lång tid att barnen nog faktiskt har det bättre på nya stället eftersom dom redan har rotat sig där....

Hur fan funkar Sverige då??

Hur många pappor har mist sina barn på det viset, och hur många barn har mist sina pappor på det viset? Massor...

Kommer vi bli en av de familjer som blir fråntagen rätten om sina barn pga av att mamman är en egoistisk skit?

Det är jävligt långt till Göteborg, så det lär ju inte bli varannan vecka vi får ha dom, kanske varannan helg, om vi har råd att åka & hämta dom varje gång vill säga, eftersom hon flyttar för att hon inte har råd att vara ensamstående förälder här i sthlm, så lär ju inte hon hjälpa oss att träffa barnen....

Hur fan tänker hon???

Barnen är 3 & 6 år gamla, de kan inte besluta själva, de har inget att säga till om, och de lär ju inte se det som att mamman tog dom ifrån oss, de lär ju se det som om vi gav upp...

Suck, dax att ringa jurist....

 

Anna L

25 augusti 2009 13:07

Oj det låter jobbigt det där =( Hoppas ni reder ut det hela, jurist låter bra... iaf för att få råd. Tänker på er, Kramen

 

Sara B

25 augusti 2009 22:08

Precis det du skriver har hänt oss :-( Daniels ex har flyttat, fast han ej gått med på detta. Nu sitter vi här i ett hus med 2 tomma rum, som skulle varit deras. Dessutom måste vi betala resorna..Så för att vi ska få träffa barnen ofta, så måste vi sälja vårt drömhus, för att ha råd med resorna. Jag finner INGA ord för hur sjukt detta är. Han har ifråntagits rätten att umgås naturligt och få vara en del av barnens vardag. Hoppas det reder upp sig för er! KRAM!

 

jenny

26 augusti 2009 10:24

Tack för stödet...Man kan lätt säga att man känner sig maktlös & jag har hört så många historier om sånt här och nu tom från en som man känner...Man tror inte riktigt på det förrän man är mitt upp i det...Vi håller tummarna att vi hinner stoppa henne innan det är för sent, & Sara - jag känner verkligen med er! Kram på er

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här i Trollebo avrundades  2015 med korvgrillarlunch och vedstapling med kidesn innan de åkte till sin mor för firande i stan. Vi fortsatte kvällen med god mat och lugn och ro, här råder raketförbud pga hästgårdarna omkring oss, såå skönt!      ...

Dags att summera detta år, det bästa året på länge. Och nu handlar det här om mitt år, inte Sveriges år, vilket inte var lika kul. Januari: Spenderade mesta delen av januari ett hav av flyttkartonger, men belöningen kom sista helgen i januari, då...

Ingen fälld älg i helgen heller...Vår lilla sessa gjorde nog sitt jobb, men lyckan uteblev.       Mina små darlings    Fick iaf massor med kvalitetstid med min favoritmänniska, syster yster     Och Farsan som var noga med att det sku...

Sen sist har jag hunnit med att julpynta hela huset, och maken fixade utebelysning.         Älskar att vi har vårat eget paradis på landet, ett eget hus med egen flaggstång att julpynta...Jag nyper mig fortfarande i armen ibland..Äntligen ha...

Från de trevande orden " skulle kanske skaffa en egen jakthund" till " hon heter Karro" gick svinfort! Sitter på fredagen och käkar middag, dricker lite vin och diskuterar för och nackdelar med valp vs unghund, i vårat fall hade vi precis fått ett ...