Män som misshandlar kvinnor, fysiskt eller psykiskt, är det värsta jag vet.
Jag har själv varit offer, hatar ordet...
Men jag behövde aldrig fly. Polisen hämtade honom och sen började en lång väg ut ur mitt dåvarande liv, men jag hade kvar mitt hem och mina vänner, mitt jobb och min hemstad.
Jag blev någons livlina för några månader sedan, då jag vågade stå bredvid en kvinna som tog steget ut, iväg från sin man.
Jag och två kollegor såg till att hon fick komma till ett kvinnoboende samma kväll. Där har hon bott fram tills att hon blev förflyttad till en ny stad, med ett nytt namn och skyddad identitet.
Hon frågade mig om jag kunde skriva ett rekommendationsbrev så att hon kunde söka jobb där hon skulle hamna, och det gjorde jag med glädje.
Sista gången jag såg henne var dagen innan flytt då hon hämtade brevet, hon var orolig men glad.. Lättad över att livet skulle få börja om snart. Hon är en vacker & stark kvinna, jag vet att hon kommer klara sig bra i sitt nya liv.
Idag fick jag ett samtal, ett samtal där jag fick lämna muntlig referens på henne. Jag var så glad att få beskriva henne och jag hoppas att jag gjorde ett gott jobb.
Jag vet inte var du är, hur du bor, eller vad ditt jobb kommer att bli, men jag önskar dig så mycket gott i livet.
Jag önskar dig trygghet, jag önskar dig många vänner och jag önskar dig kärlek i massor!
Du ger så mycket av dig själv, och du förtjänar mer än så tillbaka.
En stor kram till dig, fina du!
Lycka till nu!