Jag saknar det för mycket....Skrivandet, funderandet, axeln att luta sig mot....Min livboj i livets vass.

Jag gör en nystart, fast med fokus på annat kanske...Mer för mig, en övertygelse om livets fina, med inslag av mina passioner i livet. Att fynda, pyssla, måla, fota framförallt och så lite eftertanke på det...

Om jag bortser från det stressiga jobbet och den mörka årstiden så har januari varit en fin månad.

Jag har försökt att tänka i mindfulness, stanna upp och glädjas över det fina, det goda och det lugna. Jag har börjat yoga hemma, min kropp känns smidigare och ryggen starkare.

Jag har börjat måla. Mest bara stöpplat efter stenciler, kloka ord och så, i akryl, men vilken känsla att bara sitta ned en stund och fokusera på pensel och canvas! Otroligt avkopplande.

Jag fick ju en liten kamera av maken i jul och den ligger i min väska hela tiden redo för nya motiv.

Jag försöker att sova mycket, att dricka mycket vatten, och att inte tänka för mycket *ler*

Jag och maken har fina,lugna och trygga barnveckor och sen har vi lyxiga,lustfyllda barnlediga veckor. Jag har funderat av och an vad det gäller familjeliv. Jag tror att jag har det bästa av två världar faktiskt. Jag njuter av såväl jämna som ojämna veckor.

Min blogg, min dagbok sedan 2008....Jag kunde aldrig riktigt slänga bort den. Den innehåller så mycket av mig, inte bara det negativa utan så mycket positivt! Hur jag har utvecklats under dessa år. Hur jag har kommit till ro, hemma fast borta.

Mina fingrar är ivriga på tangentbordet och det känns som en gammal vän...Som doften av tulpaner, som känslan av att bläddra i en tidning som man har längtat efter, som blickar av kärlek....Jag har saknat dig!