Har länkat till en presentbutik på nätet från min blogg & nu kommer ett tips inför Alla hjärtans dag. www.lovetogive.se har såå mycket fint att ge bort.

Jag kan inte skriva vad jag har hittat för fint då min make läser min blogg ibland, men det finns massor att välja på.

Ta en titt & njut av att fönstershoppa ( eller dumsurfa som min man så kärleksfullt  säger att jag är så bra på =) eller lägg in en beställning & gör någon extra glad på Valentines   

Kärlek i massor // J

Har så förbaskat ont i ryggen och funderar faktiskt på att som siste människa i Sverige att införskaffa mig en spikmatta....

Den ser ju inte så skön ut, men ont ska med ont fördrivas!

Alternativet är ju att börja träna kanske...Yoga har jag gått på förut...Kände mig ungefär lika vig som ett kylskåp första gången, men blev förvånad över min egen smidighet ett par gånger senare.

Spenderar mycket tid i soffan, men laptopen i knäet, och det gör ju en inte så smidig, om man kanske skulle börja med Kama Sutra IT:

Ja, jag vet inte jag...Tips & ideér tas tacksamt emot...Även kommentarer överlag skulle uppskattas....

Ser att jag har några läsare om dagen, men det är ingen som tycker att det är intressant nog att kommentera längre....suck....

Jag är likadan själv, man skummar igenom bruset liksom...

Peace out//J 

Det finns en blogg som jag läser ibland....Långa texter om det mesta & med en övertygelse som skrämmer mig lite.

I min blogg vet jag att det ibland kan bli lite väl mycket kärleksförklaringar till min make, och jag vet att det i min blogg går att läsa om hur fort det gick för oss i början, med allt från flytt till bröllop osv....

I mina tidigare inlägg, alltså f.t ( före Thomas...) så kunde man också läsa om eventuella förälskelser, romanser eller onenightstands, hur man nu vill benämna det. Man kunde läsa om känslor som ökat eller svalnat, som jag funderade på och som jag skrattade åt....Jag hade ett liv f.t också....Precis som han hade ett före mig naturligtvis, vi är ju båda vuxna människor mitt i livet.

Men.....

Jag läser i den här bloggen om än den ena, än den andra stora, stora kärleken i livet, det enda äkta, det största av allt.... Mirakel som sker, lycka som får en att sväva, you name it....

I ett par månader...högst....Sen hyllas singellivet igen, barnen framför allt umgänge med män eller kvinnor, och styrkan i att för alltid leva ensam.

Nyss var det singelt, och nu efter inte ens en månad är det tatuerade namn (som garanterat sitter kvar) och super-duper-lyckan i tvåsamheten igen...

Och jag håller tummarna lite....För jag känner de båda....Fina människor, absolut, men kanske lite väl vingklippta båda två.....

De jag tänker på mest är barnen i såna här förhållanden...

Hur tar de det här ständiga utbytandet av "extra-vuxna" i sina små liv? Blir de liksom presenterad för dessa passerande...Det verkar så enkelt att släppa in & sedan slita ut människor ur deras liv....

Usch, jag har ingenting med detta att göra, men jag bara funderar rätt mycket.... På den äkta kärleken...Kan man möta den i en ny människa ungefär en gång i kvartalet, och känna så starkt att man riskerar sina barns välmående?

Eller är det nån sorts hysteri, som grundar sig i olycka över att inte hitta rätt nån gång?

Det är ledsamt, för varje gång du går så lämnar du någon kvar...Någon som kanske inte förälskar sig 4 gånger om året, någon som kanske trodde på Den stora kärleken...Någon som kanske inte tror att de någonsin kommer hitta rätt igen...

Någon med sina änglavingar avslitna, bortkastade och värdelösa...

Jag vet att jag har hittat rätt. Min ängel är lyckan personifierad och om något så fruktansvärt skulle hända, som gör att  vi inte kan vara tillsammans längre, då kommer jag definitivt inte att byta ut honom & vår kärlek på ett par månader, om än någonsin, för det vi har kan aldrig ersättas av någon.

Jag hoppas att du har hittat rätt denna gång, om inte annat så för era barns skull, både dina & hans....Lycka till!