Alla inlägg under oktober 2008

Av jenny - 24 oktober 2008 19:24

Jag har fan inte ens fredag idag...Jag har typ tisdag eller nåt....Jobbat så himla hattigt nu så jag har halkat ur rytm alldeles...Men, det ÄR fredag...Och jag städar...Pysslar, sorterar gammalt skit, dammar *host*, ja, sysselsätter mig helt enkelt....Egentligen är jag jättesugen på att va med nån....Ha en skön filmkväll, bara mysa...men så är INTE fallet...Näe, jag grejar på här hemma, alldeles alena..Det enda som gör mig glad ikväll är Sebastien Tellier´s låt Divine...Jättekonstig, men jättebra oxå =)

Det var Frankrikes bidrag i Eurovision song contest...var det nån som sa...

Har jobbat idag, ska alltså även jobba imorgon & på söndag...Ja, näe, det är väl bara att gno på då....Nu ska jag skura toaletten!

Tjing!

Av jenny - 22 oktober 2008 22:13

”Det är inte särskilt troligt att skadan har uppkommit på sätt som Andrea Wahlgren har gjort gällande, men Kennet Lindberg (vittnande läkare) som har stor erfarenhet av att bedöma misshandlade personers skador, har inte uteslutit att Andrea Wahlgren om hon har varit starkt upprörd och använt stor kraft, själv kan ha orsakat skadan... Åtalet för misshandel i fastigheten XX, Stockholm, skall därför ogillas.”


Det här kan man läsa i Aftonbladet......


Artisten Daniel ”Papa Dee” Wahlgren dömdes i dag till dagsböter på 70 á 120 kronor för att ha knuffat in sin hustru Andrea Wahlgren i en husvägg.

Efter en festnatt hos fotomodellen Emma Wiklund på Teatergrillen i Stockholm anklagades Daniel Wahlgren för att ha släpat sin hustru upp för trappan och sedan misshandlat henne. Men detta frias han alltså helt ifrån av Stockholms tingsrätt.


Han anklagas alltså för misshandel, det finns vittnen, det kan heller inte uteslutas egentligen att han var den som höll i det omtalade blockljuset som hustrun fick skallskador av...

Vad är det för fel på folk?  Varför är det här så jävla uppblåst egentligen?

För att han är känd?


Sånt här händer ju varje dag, överallt! Dina grannar, dina familjemedlemmar, dina kollegor....Överallt..överallt...


Kvinnan envisas med att det var hon som slagit sig själv....Och? Det har kvinnor gjort länge....Tagit på sig skulden alltså....Hon är ju livrädd för att bli lämnad...av honom...Vem är hon då liksom?


Såna här kvinnor är ingen utan sin man...Dom har ingen egen identitet, dom har ingen självkänsla, dom har inte styrka & trygghet att klara sig ensam i livet....

Det är det första dom här männen tar ifrån dom!!


Varför ens älta detta mer? Hon stannar, han fortsätter, kanske lite mer i smyg nästa gång, men livet går vidare liksom...

Man håller masken utåt, man hittar på förklaringar och sen spenderar man all tid åt att övertyga alla runt omkring att det inte var så farligt...


Jag var en av dom...Jag förklarade bort, jag tog på mig skuld....Jag höll masken utåt...Inuti var jag helt knäckt...

Jag satt i rättegång två gånger, men fick ta emot hans vrede tre gånger..

Sista gången han slog mig, så rann det över...Jag jagade honom ut ur lägenheten medans han försökte få på sig sina kläder...Jag såg köksknivarna i knivstället när jag sprang förbi köket....Jag tänkte tanken...Nu jävlar har du förnedrat mig för sista gången!


Skillnaden är att jag hade en spärr...Det hade inte hunnit tära sönder mitt psyke så pass att jag ryckte med mig kniven i farten och gjorde slut på svinet, men det var så jag tänkte....

Det vet inte han...Det vet inte många....


Bli inte förvånad den gången Hon hjälper sig själv, för att slippa sitta i det svenska rättsystemet och plågas som ett offer ,utan hellre väljer att sitta där som en gärningsman, men med en känsla av trygghet...


Man sväljer till en viss gräns...Så är det...


Det jag undrar är....Kommer det bok om några år nu? All heder till Graaf, jag tyckte hon var stark som kom ut som ett offer...Det är tufft gjort!


Jag vet inte jag...Man behöver olika lång tid och man väljer alla olika slut...Jag undrar hur det går för Henne....


Jag har tv:n på i bakgrunden....Det är Världens härligaste män, jag hörde att den här killen skulle varit med egentligen..Det var ju synd för honom att den här lilla fadäsen kom emellan då....


Äh, jag vet inte jag, jag bara ordbajsar lite....Våld föder våld...

Av jenny - 22 oktober 2008 20:43

...är att man inte vet vem som läser dom och tar illa upp....I min presentation skriver jag att det är upp till var & en att läsa, men att det i slutändan bara är mina tankar & mitt sätt att ventilera på.. Har precis publicerat en kommentar i ett tidigare inlägg  som kommer från nån som jag har skrivit om...Jag är ledsen att jag trampat dig på tårna och jag hoppas du reder ut din situation, lycka till!

Anledningen till mina starka reaktioner över den här människan är att jag tycker om henne, men föraktar hennes situation & beslut för att jag har levt i en sån relation tidigare, och därför behövde ventilera...

Det har inget med människan att göra och jag är glad att hon skrivit en kommentar tillbaka så att andra får läsa hennes känslor med...Det var en ny upplevelse för mig...


Nu var det inte därför jag skulle skriva ikväll, men jag var tvungen att kommentera bara...

Jag håller nog fan på att bli sjuk jag...Jag frös som fan i morse när jag vaknade och fryser fortfarande...Har som ont i kroppen liksom, inte kul alls...Har ju tagit extra skift i helgen så jag vill inte missa dom! Behöver pengarna till min tatuering ju...Ska ju göra klart den här nu så att det är klart till sommaren liksom =)

Näe, jag kryper tillbaka under täcket igen..Ha en skön kväll!

Ciao!

Av jenny - 21 oktober 2008 18:53

Jag är glad. Ville bara säga det.


Om det beror på att jag är ledig imorgon eller andra orsaker, vem vet....Men så är det iaf.


Jag är glad. Jag mår fint. Jag ler.


Jag är förmodligen galen.


Ciao!


that´s right...u r going down!!

Av jenny - 20 oktober 2008 18:59

...jag har en vän som jag tycker om, och den vännen har det lite trassligt just nu...Hans förhållande dog en lång & utdragen död och fast han försöker gå vidare så släpper inte hon greppet om honom....Jag har en annan vän som äntligen har slagit sig fri ur ett helvetes förhållande, och hon dras också med ett ex som inte vill inse att det är över...

Varför är det alltid så? Jag menar, man kan ju vara ledsen och besviken över att det inte blev som man ville, men varför desperat klänga sig fast vid nån annans liv?

Om man inte passade ihop så var det väl inte menat? Vare sig man har barn, hus, djur eller bara en lång tid tillsammans så finns det ju en orsak till att det tog slut...Att det inte funkade....Varför fönedra sig själv genom att agera som en galning, eller göra allt i sin makt för att få den andra personen att må dåligt? Räcker det inte med ens egna känslor av misslyckande, sorg, och tvekande....

Det är aldrig lätt att bryta upp ur ett förhållande, vissa kanske ger upp för lätt medans andra bara vägrar erkänna att man misslyckats...


Jag har blivit lämnad, och jag har lämnat och jag vet att det är jättesvårt att våga ta steget vidare, ensam, men man måste ju....Livet går vidare, man måste se framåt, man måste chansa och våga le åt livet, inte förpesta det för alla andra runt omkring...

Se det som en nystart, en ny riktning, en ny upplevelse....


Jag tycker synd om dom som blev lämnad, men jag lider med dom som förtvivlat försöker gå vidare med exet hängandes runt benet, eller överhängande hot om att göra livet till ett helvete....


Sen har vi ju dom som inte riktigt når ända fram...Dom som inget annat vill än att vara i en tvåsamhet...Det är inte heller kul, att ständigt söka efter den där speciella personen som man vill dela allt med...Min fundering där är, betyder det verkligen allt? Vad är viktigast i livet? Att nå sina mål så fort som möjligt eller att leva på vägen dit?


Vad är meningen med livet då? Det kan ju omöjligt vara att hänga sig fast vid nån som inte längre vill ha en, eller att dedikera sitt liv åt att jävlas med andra, eller att ständigt söka desperat...


Jag har aldrig varit så uppvaktad som när jag är nyförälskad & totalt ointresserad av andra, eller när jag varit lyckligt tillfredställd över mitt liv på andra sätt...Om man ständigt går omkring med ett desperat uttryck eller deppar omkring och sörjer det man inte har, då ser man inte det härliga, positiva runt sig heller....Då missar man så många chanser till lycka och glädje...


Vad är lycka då? Är det kärlek till vem som helst bara det är nån, eller är det tanken på att kärleken kanske väntar runt hörnet? Är det att vara två eller kan man vara lycklig ensam?


För mig är kärlek allt det positiva i livet, alla möjligheter som finns om man vågar se dom...Meningen med livet är att göra varje dag till nåt speciellt, om det så bara handlar om att ta en kopp kaffe i total tystnad på morgonkvisten eller att spendera timmar i telefonen med nån speciell...Att ta en promenad, att känna doften av en klar, strålande höstdag, eller att slappna av till ljudet av ett smattrande regn...


En bekant till en vän dog häromdagen...Knall & fall vid köksbordet....

Man blir som påmind då om hur kort livet är, och hur mycket man borde uppskatta varje dag, hur tråkig den än känns just då...


Meningen med livet, kärlek och drömmar, det ser olika ut för oss alla....


Nu har jag dravlat klart och ska bara skriva detta:

Min lycka ikväll, min mening med denna måndag är ännu ett avsnitt av Färjan på 5:an, det kanske låter banalt, men just nu, i detta nu av mitt liv så är det enda jag behöver för att le, och det är jag nöjd med =)


Ciao, mina små pullor!


Av jenny - 19 oktober 2008 21:49

Har jobbat ikväll efter en jättemysig dag i soffan =)  Fick plåstra om en tant som snavat & gjort sig illa, men annars en väldigt lugn & skön kväll..

Har haft en jätteskoj helg med Maria, som vanligt när hon är barnledig =)

30+ i fredags sög ju purjo, men teatern Pengarna eller livet på lördagen var jättkul, och följande O´learys sväng med Dick i DJbåset var kul med..

Tatueringen läker fint, men kliar lite nu, känns kul att ha påbörjat mitt projekt, jag är nöjd som f-n!

Nu blir det soffan, hade inget skoj att skriva, men känner mig tvingad pga att mina vänner vill bli uppdaterad =)

Sanningen är att jag har massor i huvudet men inget som får komma på print...än....fortfarande =) hihihi, sorry Anna.....

Ha en skön söndag!

Ciao, mina pussungar!

Av jenny - 17 oktober 2008 16:01

Nu är kamerabatteriet färdigladdat och jag har lagt in bilderna från gårdagens tattoosession..Här kommer några =)


Han börjar med att rita upp lite...

 Kändes bra så vi körde på det =)


stor koncentration rådde...


den som säger att det är smärtfritt ljuger!


ja, det blir typ såhär...


Vill ha lite blommönster och det fixar världens bästa Ernie =)


Helarm på gång =)


Ja, kära vänner, såhär långt kom vi på 1 timma och 1000 spänn, jag ska tillbaka 4: november för att lägga i färger & skuggningar, och sen fortsätter vi väl ner mot handen =)

Jag är skitnöjd, om än lite stel idag, men det är det såå värt =)

Nästa på tur är Maria, då åker kameran också med =)

Nu ska jag taktikvila inför kvällens festligheter, jag önskar er en skön fredag!

Ciao!

Av jenny - 17 oktober 2008 12:58

...sitter på kontoret idag...igen... Jobbar vid datorn så det är rätt skönt för armen att vila, lär ju säkert få några törnar ikväll ute på krogen så det är bra att vila upp sig innan...Jag är skitnöjd med tatueringen och jag längtar tills jag får fortsätta...Jag ska blogga och lägga ut lite bilder ikväll efter jobbet, det är flera som är nyfiken, men tänk på att det är ett "work in progress"

Ikväll blir det som sagt utgång, Linda har bangat, hon ska spara pengar och gadda sig hon med =) Det smittar ju av sig det här!

Nu ska jag jobba på så jag får gå hem snart, skriver mer sen...

Ciao!

Fru Lind


Fru Lind om livet, lusten & längtan....Välkommen till min blogg!

Vigsel i Sigtuna Rådhus

                          

    

 

 

 


  

       
 

Bloggar jag följer

Jag skrev senast om....

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15 16 17
18
19
20 21 22
23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< Oktober 2008 >>>

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards